Många företag underskattar sin viktigaste chefsroll

Arbetsledare, teamledare, gruppchef, skiftledare, produktionsledare. Kärt barn har många namn. Vi talar om den första chefsnivån med personalansvar. En roll som blivit allt viktigare för verksamhetens resultat.

– Tidigare handlade rollen om att fördela arbetet och följa upp produktionen. Nu handlar den om bemanning i realtid, coachning och snabb upplärning. Samtidigt har arbetsmiljö och kvalitet blivit en allt viktigare del av rollen. För många arbetsledare innebär det att uppdraget idag ser helt annorlunda ut än när de började, säger Sara Rundberg Green på Lernia.

Som platschef för Lernia i Östergötland, höglandet och norra Kalmar län har Sara följt industrin från insidan i över tio år. Genom Lernias dagliga närvaro ute hos kunder har hon sett mönster som inte alla får tillgång till.

– Vi ser ju att tempot i verksamheterna har ökat, kraven på flexibilitet är högre. Det gör att arbetsledaren blir ett starkare nav mellan planering och produktion, säger hon.

Gallups State of the Global Workplace 2026 sätter siffror på det Sara beskriver. Den enskilt största hävstången för kvalitet, säkerhet och personalomsättning hittas inte i ledningsgruppens strategidokument. Den finns närmare golvet, hos den person som medarbetarna möter varje dag. Enligt Gallup har verksamheter med högt engagerade chefer i första linjen hela 59 procent lägre personalomsättning, 41 procent färre kvalitetsfel och 21 procent högre lönsamhet.

Det här sätter i sin tur fingret på vad som kräver mest tid och energi i den nya arbetsledarrollen.

– Helt klart är det kommunikation. Det är helt andra krav som ställs idag. Det räcker inte att vara duktig på jobbet längre, som produktionsnära chef måste du vara duktig på att få andra att göra jobbet rätt. Det spelar ingen roll hur tekniskt kunnig man är om man inte klarar att leda människor, menar Sara.

Det gäller för övrigt inte bara industrin. Sara ser samma mönster hos arbetsledare inom kundservice och andra operativa miljöer, oavsett om det handlar om att hålla ett produktionsflöde igång eller hantera ett kundärende.

Omkring 240 000 ny- och ersättningsrekryteringar planeras inom industrin fram till 2028 enligt Industrirådet. Det är en respektingivande siffra. Men om industrin enbart lägger allt krut på att hitta folk riskerar man att underskatta det som avgör om de stannar och lyckas i rollen: arbetsledaren.

Brittiska CIPD, branschorganisationen för HR-proffs, visar att skillnaden mellan en bra och en dålig chef syns direkt i siffror som psykisk hälsa, viljan att stanna och viljan att komma med idéer. Bland de med en mycket dålig relation till sin chef trodde 45 procent att de skulle sluta inom ett år, mot bara 14 procent bland de med en mycket bra relation.

– Två arbetsledare kan ha samma resurser men få helt olika utfall. Känner medarbetare inte motivation blir det högre personalomsättning och lägre produktivitet. Här är arbetsledaren superviktig, säger Sara.

Att personalen stannar, utvecklas och tar egna initiativ är alltså ingen mjuk trivselfråga. I en tid av utbredd kompetensbrist är det affärskritiskt.

Arbetsledarens inflytande stannar så klart inte vid produktionsmålen. Det sträcker sig in i det som ytterst handlar om liv och hälsa. I Sverige har det omkommit nästan en person i veckan i arbetsolyckor de senaste tio åren, totalt 490 personer. De flesta hade kunnat förebyggas, enligt Arbetsmiljöverket.

Säkerhetsrutiner och riskmedvetenhet beslutas visserligen högre upp i organisationen. Men det är ofta arbetsledaren som omsätter dem i vardagen.

– De riktigt bra arbetsledarna skapar team som vågar kommunicera, där man får göra misstag i stället för att bli straffad. Saknas den förmågan kan missnöje och tystnadskultur uppstå. Det kan få allvarliga konsekvenser i tillverkande industri, säger Sara.

De flesta industriföretag i Sverige har tydliga processer och en bra säkerhetskultur. Men olyckor kan inträffa ändå. Det säger något om hur stort ansvar som hamnar hos den som leder arbetet på golvet varje dag.

De verksamheter som fungerar riktigt bra har ofta en sak gemensamt, och Sara ser det så fort hon kliver in genom dörren hos en kund.

– Man ser direkt om en fabrik jobbar framgångsrikt med 5S, Lean, kvalitet och miljö. Det syns på arbetsplatsen när det är ordning och reda och ett fungerande flöde i produktionen. Det där engagemanget smittar av sig, och det är nästan alltid arbetsledaren som sätter den standarden på golvet, säger Sara.

Hon menar att kraven på det dagliga ledarskapet har förändrats i grunden, vilket gör rollen mer komplex än tidigare.

– Arbetsledaren har gått från att vara strukturbärare till en vardagsledare i ständig rörelse, som leder människor, kvalitet och flöde samtidigt. Det spelar ingen roll hur tekniskt kunnig man är. Det gäller att man förstår hur viktigt det är att man faktiskt klarar att leda människor.

– En medarbetare lämnar inte ett företag. De lämnar en chef. Det är i första linjen som kompetens byggs. Men det är också där den riskerar att förloras, säger Sara.