< Kompetensutveckling

Kompetensutveckling

Kompetensgap – vad är det och hur identifierar du det i din verksamhet

Kompetensgap behöver inte vara avgrundsdjupa för att leda till stora konsekvenser. Ett företag kan ha rätt kompetens i nästan hela verksamheten, men ändå få stora problem när rätt färdigheter saknas i några få, men kritiska, delar. Men vad handlar då ett kompetensgap om, och hur skiljer det sig från kompetensbrist? Det ska vi reda ut här. Vi ska också titta på hur gapen uppstår och hur du kan se dem i tid.

Anna NordqvistWeb Content Specialist
8 min läsning
Kollegor samlas vid en whiteboard i en produktionslokal.

Skillnaden mellan den kompetens en verksamhet behöver för att nå sina mål och den kompetens som den faktiskt har i nuläget, det är vad vi brukar kalla kompetensgap.

Förenklat kan man skilja på begreppen så här: Ett industriföretag ska införa en ny automatiserad produktionslinje. De har 30 operatörer, men bara fem av dem kan den nya tekniken. Företaget har då ett kompetensgap. Kompetensen som finns matchar inte kompetensen som behövs.

Företaget konstaterar kanske senare att de behöver rekrytera fem automationstekniker. Men om sådana är väldigt svåra att hitta på arbetsmarknaden talar vi om kompetensbrist.

Att kompetensgap uppstår är inte så konstigt, och inte heller att de ofta upptäcks för sent menar Seth Storm, platschef på Lernia i Malmö och Helsingborg.

– Många företag behöver lägga så mycket tid och kraft på den dagliga verksamheten att de inte har kapacitet att blicka framåt. Det gäller särskilt tillväxtföretag där mycket förändras snabbt. Man kanske inte vet om, och i så fall när, man kommer att få en stor order, och det är kostsamt att anställa innan man vet. När ordern väl kommer blir uppskalningen ofta en stor utmaning som kräver fokus på nuet, säger han.

Var kommer kompetensgap ifrån?

Precis som Seth nämner uppstår kompetensgap när krav och förutsättningar av olika anledningar förändras. Ny teknik, exempelvis automatisering, kan skapa nya kompetensbehov. Det kan också handla om förändringar i omvärlden, som ändrade kundkrav eller nya regelverk. Eller att man har stor personalomsättning och svårigheter att rekrytera.

Men ett gap kan även uppstå utan att själva verksamheten har förändrats. Det kan räcka med att en erfaren medarbetare går i pension och tar med sig kunskap som ingen annan i verksamheten har.

Kvinna arbetar vid en industrirobot.

Paradoxalt nog också en riskfaktor

– I organisationer där människor har arbetat länge vet alla vem de ska fråga när ett problem uppstår. Det fungerar tills några av de erfarna personerna försvinner och nya kommer in. Först då inser man att kunskapen borde ha funnits i introduktionsmaterial, eller dokumenterats på annat sätt. Det här ser jag ofta, men kanske mest i mindre och mellanstora företag, säger Seth Storm.

Paradoxalt nog är tillväxt också en riskfaktor för kompetensgap. I tillväxtfaser är det lätt hänt att den dagliga driften får allt fokus, och med orderböckerna fulla ändras ofta själva företagsstrukturen. Tidigare kanske det räckte med generalister som gjorde lite av varje men tillväxt kan plötsligt kräva specialistroller eller nya, storskaliga, arbetssätt som tydliggör saknad kompetens och nya behov.

Seth Storm, platschef på Lernia i Malmö och Helsingborg.

Hur märks kompetensgap och vad leder de till?

Det kan vara svårt att sätta fingret på ett kompetensproblem, eftersom de ofta visar sig indirekt. Signaler att vara uppmärksam på är till exempel att samma personer får ta fler pass eller ta över arbetsuppgifter. Övertiden ökar. Andra signaler kan vara att projekt drar ut på tiden, kvalitetsproblem eller rena produktionsbortfall.

– Flaskhalsar är ett klassiskt tecken. De kan uppstå i delar av produktionsprocessen som bara några få personer behärskar. Allt annat fungerar, men arbetet fastnar när det måste passera de drabbade delarna. Man kan också se att en avdelnings- eller produktionschef börjar bli orolig när två eller tre erfarna personer snart ska gå i pension. Deras efterträdare kan behöva lång tid för att nå samma erfarenhetsnivå. Det är i sådana situationer man börjar inse att verksamheten är sårbar, säger Seth Storm. Han fortsätter:

– Flaskhalsarna kan också finnas i leverantörskedjan. Om ett stort företag rekryterar många specialister från en liten underleverantör, vilket jag sett hända, kan leverantören förlora den kompetens som krävs för att tillverka en viktig komponent. Kompetensgapet på det mindre företaget får då direkta affärskonsekvenser även för det större.

Problemen som kompetensgapen skapar har alltså en tendens att fortplanta sig genom hela verksamheten och kan påverka allt från arbetsbelastning och leveranser till expansion och lönsamhet. Lite mer konkret talar vi om förseningar, svårigheter att leverera enligt kundernas förväntningar och i värsta fall förlorade affärer och minskad konkurrenskraft.

Så identifierar du kompetensgap i verksamheten

De tidiga signalerna finns ofta där, men hur fångar du upp dem? Att lyssna på cheferna närmast verksamheten är första steget. De ser ofta problemen först. Men företag behöver också kartlägga kompetensen regelbundet, exempelvis årligen eller när verksamhetens behov förändras.

Fokus ska ligga på vilka problem medarbetarna behöver kunna lösa för att företaget ska nå sina mål. Ofta är det ledning och HR som håller i detta, och det finns kompetensmatriser att ha som hjälp, men det går också att ta in extern hjälp.

Det handlar om mer än att ta reda på vilka utbildningar eller yrkestitlar som saknas. Man behöver förstå vilken faktisk förmåga arbetet kräver och vad de människor som redan finns i verksamheten kan. Här upplever Seth Storm ibland att det finns en disharmoni mellan ledning och medarbetare.

– När vi gör kompetensanalyser åt kunder går vi ut i produktionen och tittar på hur arbetet faktiskt utförs. Ibland deltar vi faktiskt själva i arbetet. Ledningen och HR kan ha en bild av vilka egenskaper och kunskaper som krävs, men när vi kommer ut ser vi något annat. Ibland kan det vara ganska långt mellan hur ledningen beskriver en tjänst och vad medarbetaren faktiskt gör, säger Seth Storm.

Det gäller därför att inventera på djupet för att få en rättvisande bild av vilken kompetens som faktiskt finns och vilken som behövs i verksamheten.

– Det är lätt att fastna på vilka nya kompetenser man måste få in, men det handlar ju också om vilka människor och vilken erfarenhet vi behöver behålla och utveckla. Lisa kanske har en svetsutbildning i grunden, men arbetar med något helt annat i dag. Då behöver vi också validera hennes kunskaper. Har hon kvar kompetensen, eller behöver den uppdateras? säger Seth Storm.

Vad gör du när gapet är identifierat?

Genom en kompetenskartläggning och genom att vara uppmärksam på de tidiga signalerna går det att upptäcka kompetensgap medan det fortfarande finns handlingsutrymme. En av de vanligaste lösningarna är kompetensutveckling. Men det förutsätter förstås att Lisa med svetsutbildningen faktiskt vill ingå i en kompetensutveckling.

– Jag möter ibland människor som är trötta på att lära sig ytterligare ett nytt system eller arbetssätt. De orkar inte utan slutar hellre. Det finns också de som har dåligt självförtroende, som behöver extra stöd. Min poäng är att man måste ta reda på vad medarbetaren vill. Onboardingprocessen inför förflyttningen är superviktig, säger Seth Storm.

En person står framför en grupp kollegor i ett mötesrum.

Kompetensutveckling kräver utrymme, inte bara ambitioner

Kunskapslyft och kompetensutveckling måste också ges tid. Seth Storm har själv erfarenhet av en produktionsanläggning som stod inför ett massivt moderniseringsprojekt. Manuella moment skulle ersättas med automatisering och robotisering. Där insåg ledningen att produktionstakten behövde sänkas under en tid.

– De hade lyckats väl med sin kompetenskartläggning. De visste vad medarbetarna hade för färdigheter och kunnande i utgångsläget, men också vad de behövde kunna när moderniseringen var ett faktum. Att ledningen accepterade att produktionen gick ner under en period var en viktig framgångsfaktor. Att hitta tid för kunskapsöverföring samtidigt som produktionen ska fungera effektivt riskerar att bli en alltför stor utmaning, säger Seth.

Här vänder sig många till kompetensföretag som Lernia för att göra övergången enklare. Bemanningslösningar kan avlasta verksamheten under tiden som de ordinarie medarbetarna får möjlighet att utveckla sin kompetens.

Kvinna lyssnar på kollegor under ett möte.

Behöver ni förstärka produktionen under en omställning?

Vi hjälper er att bemanna produktionen medan era medarbetare lär sig nya maskiner och arbetssätt.

Se helheten – och ligg steget före

När du jobbar med frågor som rör kompetensförsörjning kommer du garanterat att stöta på kompetensgap.

– De företag som lyckas bättre brukar arbeta på flera fronter samtidigt. De tittar framåt och utgår från mål, kompetenser och arbetsuppgifter istället för att fastna i roller och titlar. De förlitar sig inte bara på en lösning utan väver samman kompetensutveckling med de verktyg som finns i form av bemanning, extern HR-partner som bollplank och specialistrekrytering, säger Seth Storm.

Och ju tidigare du får syn på kompetensgapen, desto större möjligheter har du att välja hur de ska överbryggas. När du vet vilka gap som innebär störst risk kan du använda kartläggningen i arbetet med strategisk kompetensförsörjning.

Fakta: kompetensgap

Så identifierar du kompetensgap – tre steg

  • 1

    Kartlägg verksamhetens kompetensbehov
    Vilka kunskaper och färdigheter behövs för att klara dagens arbetsuppgifter och nå framtida mål? Prata med chefer och arbetsledare, undersök hur arbetet faktiskt utförs och utgå från planerade förändringar, exempelvis teknikskiften, tillväxt och pensionsavgångar.

  • 2

    Inventera kompetensen som redan finns
    Ta reda på vad medarbetarna faktiskt kan genom exempelvis medarbetarsamtal och kompetensmatriser. Fånga även upp kunskaper som inte används i medarbetarnas nuvarande roller. Vid behov kan kompetensen behöva valideras för att se om kunskaperna fortfarande är aktuella. Läs mer om hur du gör en kompetensinventering.

  • 3

    Identifiera och prioritera gapen
    Jämför verksamhetens kompetensbehov med den kompetens som finns, exempelvis i en kompetensmatris. Var saknas viktiga färdigheter och var är ni beroende av enstaka nyckelpersoner? Undersök om flaskhalsar, förseningar eller kvalitetsproblem kan bero på kompetensgap. Prioritera de kompetensluckor som innebär störst risk för verksamheten.

Mer inom Kompetensutveckling

Du kanske också är intresserad av