Industri 4.0 – 5 konkreta förändringar för svensk industri

Begreppet, som myntades av Angela Merkel på Hannovermässan 2012, har blivit det hela världens industri strävar mot. Men ännu är Industri 4.0 långt ifrån verklighet, enligt Cecilia Warrol, programchef för Produktion2030, som är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsprogram.

– Industri 4.0 handlar inte om en enskild teknologi som utvecklar industrin, det handlar om att implementera många olika teknologier, innovationer och organisationsförändringar parallellt.

Exempelvis kan det handla om ökad digitalisering, smartare fabriker, dataöverföring mellan nya och äldre system, användning av artificiell intelligens (AI) eller att utveckla samarbetet mellan människa och robotar.

– Det långsiktiga syftet med Industri 4.0 är att öka hållbarheten, stärka lönsamheten och fortsätta vara konkurrenskraftiga inom industrin. Det finns så många dimensioner som ryms inom begreppet Industri 4.0 och svensk industri har bara påbörjat den fjärde industriella revolutionen, säger Cecilia Warrol.

Men det pratas ju även om Industri 5.0 och kanske till och med 6.0?

– Det finns vissa chefer inom näringslivet som slänger sig med begrepp som Industri 5.0 och 6.0, men det känns inte relevant över huvud taget. Om man tittar på den tyska industrikoncernen Siemens, som ligger i framkant, så menar de själva att resan mot Industri 4.0 bara har börjat. Det är oerhört komplext och inget man egentligen blir klar med. Industri 4.0 handlar mycket om att utveckla och förändra organisation och ledarskap, och att börja digitalisera, ofta i små, små steg innan man kan ta större kliv.

1. Stor kostnad för maskininlärning

AI används redan till viss del inom svensk industri, till exempel för beslutsstöd, maskininlärning och sensordata kopplat till underhåll och service. Men det finns många utmaningar.

– Industrin och forskarna har börjat förstå omfattningen och kraven på prestanda för att analysera och hantera stora datamängder. Att flytta stora datamängder från en plats till en annan kräver fruktansvärt mycket energi. En annan utmaning handlar om att robotar och AI måste träna på stora datamängder för att kunna användas i industriella processer, så kallad deep learning eller machine learning. Digitalisering kräver stora investeringar för företagen i bland annat energi, personal och IT-infrastruktur, säger Cecilia Warrol.

2. Ökad spårbarhet

Med digitalisering av industrins olika processer följer en mer effektiv värdekedja där du har möjlighet att spåra information hela vägen bakåt, från råvara fram till färdig produkt och vidare till kunden.

– För kunden innebär det ett stort värde då det går att följa produktionen av produkten hela vägen från beställning till leverans. Detta ger hög transparens och går att koppla till hållbarhet och miljöfrågor. Spårbarhet och data ger oss information om exempelvis kvalitet, miljöpåverkan och material. Företaget får svar på om det kan gå i god för att produkten håller måttet i alla led.

3. Digitala tvillingar

Nya fabriker behöver vara smarta och självstyrande. En del av detta är att ha digitala tvillingar. En digital tvilling är en digital kopia av hela eller delar av produktutvecklingen, produktionsprocesserna och logistiken. Men ännu är det inte många företag i Sverige som har kommit så här långt, enligt Cecilia Warrol.

– Ett exempel är Scanias hyttfabrik i Oskarshamn, en av Sveriges mest moderna tillverkningsindustrier. Fabriken är högt automatiserad med över 300 robotar som sköter monteringen av hytter. Produktionen har en digital tvilling där nya parametrar kan testas utan att ändringar behöver göras i den fysiska produktionsmiljön.

4. 3D-printing

3D-tekniken går framåt och från att ha varit något som används för att ta fram prototyper går utvecklingen mot att kunna skapa användbara komponenter inom till exempel tillverkningsindustrin.

– Med 3D-printing kan man tillverka komplexa komponenter som annars skulle kräva omfattande montering av flera delar, eller inte alls vara möjliga att producera. Ett vanligt exempel inom industriell 3D-printing är mindre komponenter med komplex inre struktur, till exempel för kylkanaler eller fästelement. Men det är än så länge väldigt få företag som börjat med industriell användning av 3D-printing, vi vet inte hur stort det kommer att bli, säger Cecilia Warrol.

5. Mer kundanpassning

Från 1800- och 1900-talens storskaliga massproduktion går industrin mot en mer kundanpassad tillverkning.

– Massproduktion inom svensk industri blir allt mer ovanligt. Oavsett vad som produceras vill kunderna ha specialanpassade produkter och lösningar, kanske till och med bara en enhet av varje. Det här innebär ett stort skifte och en utmaning för företagen. Klassisk storskalig produktion som kullager eller verktyg har blivit alltmer kundanpassade. SKF går i dag från storskalig produktion till väldigt små serier av helt kundanpassade produkter, med lönsamhet. Detta är möjligt tack vare Industri 4.0, säger Cecilia Warrol.