Lernia lanserar ny rikssvenska

– När alla röster inte är representerade får vi en skev uppfattning om vilka som finns i vårt samhälle. Rikssvenskan får inte bli en missvisande norm för hur Sverige låter, säger Helena Skåntorp, VD och koncernchef på Lernia. Språk och uttal tenderar att ha en exkluderande effekt på arbetsmarknaden och det har vi inte råd med. Idag är det brist på arbetskraft i Sverige och i resten av Europa. Vi kan inte utesluta personer med rätt kompetens och potential bara för att alla inte talar på samma sätt, fortsätter Skåntorp.

En studie som Europakommissionen låtit göra visar att svenskar tror att "den sökandes sätt att tala (uttal/brytning/accent)" är den faktor som kan vara till störst nackdel för en jobbsökande när ett företag ska välja mellan två kandidater med samma yrkeskunskaper och kvalifikationer. Hela 72 procent av de tillfrågade svenskarna uppgav detta, att jämföra med 36 procent i övriga Europa*.

– Rikssvenskan har varit en norm för hur människor ska tala när de talar så kallad "felfri svenska", men för oss lingvister finns överhuvudtaget inget som är rätt eller fel. Den nya rikssvenskan visar på ett aningen absurt sätt att det inte finns något som är felfri svenska, iallafall inte om vi vill låta människor i hela Sverige vara representerade och inte bara låta något ursvenskt fantasifoster vara måttstocken, berättar Mikael Parkvall, språkforskare vid Stockholms Universitet.

Rikssvenskan har traditionellt setts som en neutral svenska, en svenska med bortslipade språkliga avvikelser som använts i officiella sammanhang och medier. Genom att ta fram en prototyp för en ny rikssvenska undersöker Lernia hur en nutida rikssvenska skulle kunna låta – en rikssvenska som representerar de som talar svenska 2017.

Lernia erbjuder företag och organisationer att använda sig av den nya rikssvenskan, till exempel genom att ersätta rösten på sina telefonsvarare och andra taltjänster. Detta är ett effektivt sätt att bidra till att bryta normen kring hur svenska ska låta.

Två organisationer som aktivt valt att arbeta med sina ljudkulisser är Scouterna och Stockholms Universitetsbibliotek. Från och med februari används den nya rikssvenska i Scouternas telefonväxel och vid dagliga utrop och meddelanden på Stockholms Universitetsbibliotek.

Från och med tisdag den 31/1 kan du lyssna på den nya rikssvenskan på vår kampanjsida.
Här finns pressbilder.

*Eurobarometer on Discrimination, oktober 2015. Europakommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor (DG JUST).

Fakta

Om framtagandet av den nya rikssvenskan

Lernia har tagit fram en prototyp för hur en ny rikssvenska skulle kunna låta om svenska representerades av de som faktiskt talar det 2017. Ett urval av olika människor har spelats in utifrån parametrarna "geografiskt område", "ålder", "kön", "klass", "etnicitet" och "utbildning". De inspelade ljudfilerna har sedan sammanfogats för att få fram en ny, blandad, satsmelodi. Lernia har sedan låtit en erfaren röstskådespelare lära sig prata som den framtagna referensrösten. Då det finns lika många parametrar för hur svenska låter som det finns personer som talar svenska gör den nya rikssvenskan inte anspråk på att vara helt representativ, den ska ses som en prototyp framtagen för att visa på hur rikssvenska skulle kunna låta om vi låter många fler röster i landet höras.

Om rikssvenska

Någon exakt definition av hur rikssvenskan uppkom går inte att finna, men en teori är att dess ursprung går att spåra till 1600-talet, då ett gemensamt talspråk började växa fram bland den bildade samhällsklassen i Stockholm, som till stor del bestod av inflyttad adel. Stockholm växte och förändrades och blev Sveriges politiska, administrativa, religiösa och kulturella medelpunkt. Adelsmännen hade alla olika dialekter som påverkade varandra och ur den mixen växte rikssvenskan fram. Det stora genombrottet för en talad rikssvenska kom antagligen med folkskolereformen. Med en allmän folkundervisning behövdes ett gemensamt undervisningsspråk för hela landet. Man valde att utgå från riksskriftspråket och dess uttal som i hög grad är hämtat från den svenska som talades i och kring huvudstaden.

Om Mikael Parkvall

Mikael Parkvall är språkforskare på Stockholms Universitet. Han har givit ut böckerna: "Out of Africa", "Limits of Language", "Vad är språk?", "Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk", "Sveriges språk. Vem talar vad och var?", "The Swedish language in the digital age", "Da África para o Atlântico", "Sveriges språk i siffror" och "Laddade ord". Mikael Parkvalls favoritspråk är michif, solrésol, pirahã och chinook jargon.

Om Lernia

Lernia är en av Sveriges ledande kompetenspartner inom utbildning, bemanning och omställning. Lernia utvecklar människor, företag och organisationer med rätt kompetenslösningar i arbetslivets och arbetsmarknadens alla skeden. Lernia bidrar till en bättre matchning på arbetsmarknaden och ser till att fler människor kommer i egenförsörjning och att fler företag och organisationer kan stärka sin konkurrenskraft.