Hur farlig är jobbstressen egentligen?

– Det är väldigt många olika saker som händer i kroppen vid stress. Att beskriva det i detalj är otroligt komplicerat, säger Dan Hasson, forskare och författare som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion, det vill säga hälsofrämjande arbete.

Stress handlar om att bryta ner och bygga upp. Mild, kortvarig stress som när du ska tala inför en grupp, prestera i ett idrottssammanhang eller gå på en jobbintervju kan vara bra och gör att du kan prestera extra bra när det behövs.

– Vid intensiv fysisk aktivitet får vi varenda stressreaktion som vi brukar prata om; ämnesomsättningen ökar, tunnelseende, hjärtklappning och så vidare. Ändå finns det en föreställning om att fysisk aktivitet är bra, vilket den ju ofta är. Stressreaktionerna ovan behöver inte per automatik medföra negativa konsekvenser, utan avslutad stress varvad med återhämtning kan i stället vara uppbyggande.

Du behöver marginaler

När stressnivåerna i blodet och kroppen är höga under en längre tid utan att vi får tillräckligt med återhämtning ökar däremot risken för negativa konsekvenser, så som olika former av fysisk och psykisk ohälsa.

– Om du i genomsnitt presterar på 80 procent av din kapacitet, då kan du maxa när det behövs. Men om du hela tiden är nära gränsen för vad du klarar av blir marginalerna mindre och risken för sjukdom ökar.

Så hur fungerar det då?

Stressreaktioner sker helt automatiskt och styrs av det autonoma nervsystemet, som består av två delar: det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet, som bland annat styr andning, blodtryck och puls, aktiveras när kroppen behöver kraft. När hjärnan upplever en situation som hotfull larmas systemet blixtsnabbt och stresshormon utsöndras från binjurarna. Hormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin skickas ut i blodet för att öka prestationsförmågan. Det förbereder kroppen på ”kamp-flykt-reaktionen” och vissa andra funktioner, som till exempel matsmältningen, går på lågvarv.

– Det här bryter ner kroppen och efter ett stresspåslag behöver den därför vila och återhämtning. Man behöver hushålla med sin energi som med vilket budget som helst, säger Dan Hasson.

Det parasympatiska nervsystemet är det som hjälper kroppen att bygga upp och återhämta sig. För att vi ska må bra krävs balans mellan de båda nervsystemen. Men även det parasympatiska nervsystemet kan reagera på stress. När hjärnan bedömer att hotet är så stort att det inte finns chans till flykt eller kamp luras kroppen att spela död. En sådan stressreaktion kan ge svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet i musklerna och symtom från magen.

Vem drabbas?

Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning leder förr eller senare till sjukdom, det är forskarna överens om. Men att säga vem som kommer att insjukna efter hur mycket eller hur lite stress är mer eller mindre omöjligt att säga.

– Stress betyder olika saker för olika individer i olika sammanhang. Några blir utmattade, några utbrända, andra får smärta i muskler, huvudvärk, hörselproblem, mag- och tarmbesvär eller alltihop, säger Dan Hasson.

Omvänt fokus

Men han tycker att vi fokuserar för mycket på stressen och dess negativa konsekvenser. Att försöka täcka in allt som kan hända och sedan undvika det till varje pris tror han är en omöjlighet. I stället menar Dan Hasson att vi ska utgå ifrån vad vi vill ha och mår bra av.

– Identifiera vilket liv du vill ha och hur du vill må och jobba därefter systematiskt för att uppnå det. Åtgärda det som avviker från hur du önskar leva.

Dan Hasson jämför med att gå till matbutiken och ha med en lista på exakt allt som du inte ska köpa.

– Det skulle kännas dumt, eller hur? Listan på vad stress är och kan vara är lika ändlöst lång. Att sätta upp tydliga mål och försöka uppnå dem är ett mycket effektivare sätt till ett sunt liv.