Den nya rikssvenskan – ljudexperimentet som visar hur Sverige låter i dag

Ljud är med och formar hur vi ser på varandra. När alla röster inte är representerade får vi en skev uppfattning om vilka som ska få höras i vårt samhälle, i våra fikarum eller på våra arbetsplatser. Den traditionella rikssvenskan har ansetts som en neutral svenska, men riskerar att bli en missvisande norm om hur Sverige faktiskt ser ut. Vi tror inte på att alla ska låta likadant – vi pratar olika och det är viktigt att förstå att det inte har något med kompetens att göra.

Därför har vi tagit fram den nya rikssvenskan. Lyssna här:

Ljud är med och formar hur vi ser på varandra. När alla röster inte är representerade får vi en skev uppfattning om vilka som ska få höras i vårt samhälle, i våra fikarum eller på våra arbetsplatser. Den traditionella rikssvenskan har ansetts som en neutral svenska, men riskerar att bli en missvisande norm om hur Sverige faktiskt ser ut. Vi tror inte på att alla ska låta likadant – vi pratar olika och det är viktigt att förstå att det inte har något med kompetens att göra.

Därför har vi tagit fram den nya rikssvenskan. Lyssna här:

Använd den nya rikssvenskan du också!

Organisationer och företag kan till exempel ersätta ljudet på sin telefonsvarare, utrop i högtalare och andra typer av taltjänster för att inkludera och öppna upp för språkliga variationer. Vi har själva gjort det i vår IT-support! Lyssna här:

Organisationer och företag kan till exempel ersätta ljudet på sin telefonsvarare, utrop i högtalare och andra typer av taltjänster för att inkludera och öppna upp för språkliga variationer. Vi har själva gjort det i vår IT-support! Lyssna här:

Press

Är du journalist och vill veta mer om rikssvenskan? Ladda ner vårt presskitt och få vårt pressmeddelandet, pressbilder, ljudfiler och kampanjfilm. 

Är du journalist och vill veta mer om rikssvenskan? Ladda ner vårt presskitt och få vårt pressmeddelandet, pressbilder, ljudfiler och kampanjfilm. 

Ladda ner presskit

Virserums Konsthall

Vad innebär det att vara en del av periferin och vem har makten att utse vad som är centrum? Periferi är en utställning på Virserums Konsthall om att befinna sig i utkanten, där konstnärerna Dan Fröberg, Jan Matsson och Roger von Reybekiel medverkar. Som besökare hör du den nya rikssvenskan i början av konstutställningen där röstprototypen läser upp utställningens inledningstext. 

Utställningen pågår mellan 14 maj – 3 december 2017. Läs mer om utställningen på Virserums Konstahalls hemsida

 

Vad innebär det att vara en del av periferin och vem har makten att utse vad som är centrum? Periferi är en utställning på Virserums Konsthall om att befinna sig i utkanten, där konstnärerna Dan Fröberg, Jan Matsson och Roger von Reybekiel medverkar. Som besökare hör du den nya rikssvenskan i början av konstutställningen där röstprototypen läser upp utställningens inledningstext. 

Utställningen pågår mellan 14 maj – 3 december 2017. Läs mer om utställningen på Virserums Konstahalls hemsida

Scouternas logga

Scouterna

När du ringer till Scouterna kan du nu mötas på en ny rikssvenska! Scouterna har valt att använda den nya rikssvenskan i sin telefonsvarare. Nyfiken? Ring Scouterna eller lyssna här:  

När du ringer till Scouterna kan du nu mötas på en ny rikssvenska! Scouterna har valt att använda den nya rikssvenskan i sin telefonsvarare. Nyfiken? Ring Scouterna eller lyssna här:  

Stockholms Universitetsbibliotek

Stockholms universitetsbibliotek

Nu kan du höra den nya rikssvenskan på Stockholms universitetsbibliotek! Passa på att stanna kvar vid stängning och lyssna på bibliotekets utrop! Det kan till exempel låta så här:

Ovan foto: Niklas Björling för Stockholms universitet

Nu kan du höra den nya rikssvenskan på Stockholms universitetsbibliotek! Passa på att stanna kvar vid stängning och lyssna på bibliotekets utrop! Det kan till exempel låta så här:

Ovan foto: Niklas Björling för Stockholms universitet

”Eftersom vi på biblioteket strävar efter att vara inkluderande i vår kommunikation vill vi testa den nya rikssvenskan i praktiken. Genom att testa hoppas vi, utöver att öka känslan av tillhörighet oavsett vilket uttal du har, också på att inspirera till samtal om likheter och skillnader och varför vi så ofta tillåter skillnader att göra skillnad även när det saknar relevans.” Birgitta Helllmark Lindgren | Stf. överbibliotekarie vid Stockholms universitet
”Vi på Scouterna är både stolta och glada för att vi fick frågan att vara först ut med att använda den nya rikssvenskan i vår växel. Vi är en organisation för alla som jobbar normkritiskt på flera områden och nu kan vi lägga till en ny dimension, nämligen hur vi låter när vi välkomnar nya och befintliga medlemmar. Slå en signal vet ja!” Caroline Thunved | Kommunikationschef på Scouterna

Hur har den nya rikssvenskan tagits fram?

Den nya rikssvenskan är framtagen i samarbete med språkforskaren Mikael Parkvall. Vi har spelat in människor med olika uttal och dialekter utifrån parametrar som exempelvis ålder, kön, utbildning, etnicitet och geografiskt område.

Genom att mixa ihop alla röster har vi fått fram en röstprototyp som vi låtit en erfaren röstskådespelare lära sig prata utifrån. Resultatet är den nya rikssvenskan - en röst som avspeglar de människor som faktiskt bor i Sverige i dag.

Då det finns lika många parametrar för hur svenska låter som det finns personer som talar svenska gör den nya rikssvenskan inte anspråk på att vara helt representativ, utan ska ses som en prototyp.

Den nya rikssvenskan är framtagen i samarbete med språkforskaren Mikael Parkvall. Vi har spelat in människor med olika uttal och dialekter utifrån parametrar som exempelvis ålder, kön, utbildning, etnicitet och geografiskt område.

Genom att mixa ihop alla röster har vi fått fram en röstprototyp som vi låtit en erfaren röstskådespelare lära sig prata utifrån. Resultatet är den nya rikssvenskan - en röst som avspeglar de människor som faktiskt bor i Sverige i dag.

Då det finns lika många parametrar för hur svenska låter som det finns personer som talar svenska gör den nya rikssvenskan inte anspråk på att vara helt representativ, utan ska ses som en prototyp.

Påverkar vårt sätt att prata oss när vi söker jobb?

Studier visar att svenskar har väldigt låg tolerans mot språkliga avvikelser, särskilt när man söker arbete. Många svenskar möter idag fördomar och exkludering baserat på uttal.

Idag är det brist på arbetskraft i Sverige och i resten av Europa. Vi kan inte utesluta personer med rätt kompetens och potential bara för att alla inte talar på samma sätt

Genom att ta fram den nya rikssvenskan vill vi visa att kompetens inte sitter i uttalet, och att det inte finns någon "rätt" svenska som alla måste tala. 

Studier visar att svenskar har väldigt låg tolerans mot språkliga avvikelser, särskilt när man söker arbete. Många svenskar möter idag fördomar och exkludering baserat på uttal.

Idag är det brist på arbetskraft i Sverige och i resten av Europa. Vi kan inte utesluta personer med rätt kompetens och potential bara för att alla inte talar på samma sätt

Genom att ta fram den nya rikssvenskan vill vi visa att kompetens inte sitter i uttalet, och att det inte finns någon "rätt" svenska som alla måste tala. 

Hur skapades den "gamla" rikssvenskan?

Någon exakt definition av vad rikssvenska är går inte att finna, men dess ursprung går att spåra. På 1600-talet började ett gemensamt talspråk växa fram bland den bildade samhällsklassen i Stockholm, som till stor del bestod av inflyttad adel. Stockholm växte och förändrades och blev Sveriges politiska, administrativa, religiösa och kulturella medelpunkt. Adelsmännen hade alla olika dialekter som påverkade varandra och ur den mixen växte rikssvenskan fram. Det stora genombrottet för en talad rikssvenska kom antagligen med folkskolereformen. Med en allmän folkundervisning behövdes ett gemensamt undervisningsspråk för hela landet. Man valde att utgå från riksskriftspråket och dess uttal som i hög grad är hämtat från den svenska som talades i och kring huvudstaden.

Någon exakt definition av vad rikssvenska är går inte att finna, men dess ursprung går att spåra. På 1600-talet började ett gemensamt talspråk växa fram bland den bildade samhällsklassen i Stockholm, som till stor del bestod av inflyttad adel. Stockholm växte och förändrades och blev Sveriges politiska, administrativa, religiösa och kulturella medelpunkt. Adelsmännen hade alla olika dialekter som påverkade varandra och ur den mixen växte rikssvenskan fram. Det stora genombrottet för en talad rikssvenska kom antagligen med folkskolereformen. Med en allmän folkundervisning behövdes ett gemensamt undervisningsspråk för hela landet. Man valde att utgå från riksskriftspråket och dess uttal som i hög grad är hämtat från den svenska som talades i och kring huvudstaden.

Offert

Offertförfrågan

Kontakta oss nedan eller ring 0771-650 600

Kontakt

Kontakta oss

Kontakta oss nedan eller ring 0771-650 600.