Låt oss minska det kompetenssvinn som pågår i Sverige

Företagen ställer onödiga krav på svenskkunskaper när de rekryterar. Och regeringens förslag till "snabbspår" riskerar att bli ett stickspår. Det skriver Helena Skåntorp, vd för Lernia, idag i en debattartikel i Dagens Industri om hur företagens exkluderande processer minskar mångfalden i näringslivet.

Svenska företag talar gärna om behovet av ökad mångfald på arbetsplatserna. Men i praktiken motverkar de med sina förlegade processer denna utveckling mot ökad integration och minskat utanförskap.

Denna slutsats drar jag utifrån den samlade erfarenhet vi på Lernia skaffar oss genom att årligen träffa och samtala med representanter för cirka 2.000 svenska företag samtidigt som vi varje år har kontakt med hela 45.000 personer som står utanför arbetsmarknaden.

Min bild bekräftas av en debattartikel i Di (3/7) undertecknad av företagsledare från bland andra Swedbank, AB Volvo och Eon. De skriver i samband med en egen utvärdering av det i grunden lovvärda initiativet Äntligen jobb: ”En viktig iakttagelse är att det inte spelar någon roll huruvida praktikanten från början talar svenska. När fokus ligger på yrkesmässiga kompetenser visar sig språkkunskapen komma på köpet.”

Samtidigt har många svenska företag en inbyggd barriär mot invandrad arbetskraft genom att sätta upp krav som är obsoleta och onödiga. Ett sådant krav är just gymnasiekompetens i svenska.

Att människor kommer i arbete är det bästa sättet för dem att integreras i samhället – även språkligt. En svenskundervisning som sker parallellt med att en person har ett jobb och känner en samhörighet med sitt nya land är ett oöverträffat integrationspolitiskt framgångsrecept. Här utvecklas i dag också nya digitala verktyg som ytterligare stärker denna möjlighet.

Företagsledningar sitter kvar i gamla rutiner i stället för att på allvar inse att de går miste om kompetens som de är beroende av för sin fortsatta utveckling i dagens nya arbetsmarknadssituation.

Den gamla platsannonsen fångar inte upp de grupper företagen här är ute efter, inte heller de traditionellt goda kontakterna med de högre utbildningsanstalterna är till någon större hjälp här. Låt mig ge ett exempel, ett av de större svenska industriföretagen som vi jobbar nära med hade utmaningar att hitta 60 personer med en viss kompetensprofil på tre av de orter där de är verksamma. Tillsammans med företaget och Arbetsförmedlingen identifierade vi personer som var arbetslösa men som hade rätt grundkompetenser. Samtliga erbjöds kompletterande påbyggnadskurser under våren och resultatet blev att alla fick anställning hos företaget till sommaren.

Företagsledningen var mycket nöjd men sa samtidigt: ”De här personerna hade vi aldrig själva hitta och aldrig vågat anställa om de sökt tjänsterna”. Det säger något om de alltför konventionella perspektiv som företagen har.

Vi måste skifta fokus från det typiskt svenska perspektivet att enbart titta på vad som saknas i ett cv och i stället börja se vad som finns där. Att se kompetensen i förhållande till arbetsuppgifterna och inte straffa ut en hel samhällsgrupp genom att sätta upp, för jobbet, oväsentliga kravspecifikationer.

Att vi har företag som inte är anpassade för att kunna söka och hitta den kompetens som behövs på dagens globaliserade marknad är inget mindre än ett hot mot vårt framtida välstånd.

Både privata företag och offentliga myndigheter och kommuner behöver inse hur de skapar exkluderande processer som fördröjer invandrares väg till arbetsmarknaden. Myndigheter och kommuner måste våga upphandla utbildningar som ger resultat, alltså jobb, medan företag behöver se över sina rekryteringsprocesser. Sveriges framtida välstånd beror till stor del på hur denna fråga hanteras, politiskt såväl som företagsmässigt. Den fråga som ska besvaras är: Hur kan arbetsmarknaden bättre ta tillvara det kompetenskapital som varje år kommer till vårt land?

Det är företagsledarna snarare än politikerna som har nyckeln till lösningen. Vällovliga politiska integrationsinitiativ som ”Snabbspåret” har en tendens att bli mer av stickspår eftersom samordningen med arbetsmarknadens parter riskerar att bli ett resultatlöst förhandlingsspel.

Företagen behöver bredda kompetensperspektivet. Nu talas det nästan bara om att öppna upp för utlandsfödda akademiker. Men det finns en stor arbetsmarknadspotential även bland de övriga. En SVT-granskning visar att mer än hälften av de syriska flyktingar som kommer till Sverige har yrken som det finns efterfrågan på här i landet. Det tydligaste exemplet var bilmekaniker eller bilmontörer. Andra efterfrågade yrkesgrupper som man kan hitta bland nyanlända är svetsare, svarvare, maskinoperatörer, mättekniker, träindustriarbetare och inte minst vårdpersonal.

Så låt oss stoppa kompetenssvinnet i Sverige Här har företagen en möjlighet att skriva integrationspolitisk historia och samtidigt bättre rusta sig för en framtid i en allt tuffare global konkurrenssituation.

Helena Skåntorp
Vd och koncernchef Lernia
Tel: 0708-18 39 07
Mail: helena.skantorp@lernia.se

Offert

Offertförfrågan

Kontakta oss nedan eller ring 0771-650 600

Kontakt

Kontakta oss

Kontakta oss nedan eller ring 0771-650 600.

Chatt

Chatt

Välkommen att chatta med oss! 

Börja chatta